Kristins nya vardag

Mira vid den nybyggda lekplatsen vid affären

Mira vid den nybyggda lekplatsen vid affären

 

Noel hoppandes från en stubbe. Av copyright skäl klippte vi bort pojken han hoppade med.

Noel hoppandes från en stubbe. Av copyright- skäl klippte vi bort pojken han hoppade med.

Nu har vi varit här i tre veckor så en vardag har börjat ta form. Väldigt mycket kretsar kring barnen och maten för min del. Barnen trivs men har inte jättemycket givna aktiviteter. Vi går regelbundet till våra brittiska grannars studsmatta, våra svenska grannars gunga och så den nybyggda lekparken utanför affären. En gång i veckan är det en träff med mammor och barn hemma hos en amerikansk familj. Det är trevligt men betydligt mindre sådana kontakter jämfört med hur ofta vi gick till Brickebackens öppna förskola i Sverige. Istället blir lekparken lite av en sådan träffpunkt, vilket är väldigt trevligt. Det är kul att se hur barnen interagerar med andra barn de inte delar språk med. Mira som ännu inte har kolla på svenskan leker obehindrat med andra barn, men för Noel det tar det lite längre tid.

Bananer i vinägerbad

Bananer i vinägerbad för att ta kål på bakterier

All matlagning är nog vad som tar mest tid efter barnen. Tidigt på morgonen tre dagar i veckar kan man handla på en lokal marknad. Där finns det mesta i frukt- och grönsaksväg. Det är bästa tillfället att interagera med lokalbefolkning och få pröva min Tok Pisin som det talas här. Jag köper allt vad jag orkar bära hem. Vad som uppskattas är att det inte alls finns i kulturen att man ska pruta eller förhandla om priset, istället finnd prydliga prislappar på allt. Då jag fått hem maten ska den tvättas, suck! De flesta tvättar sina grönsaker i Bleach (klorin?) vilket inte vi vill göra; känns väldigt ohälsosamt. Så jag tvättar i vinägervatten istället och så skalar vi och kokar om det är möjligt. Hittills har ingen av oss blivit sjuka, vilket är väldigt skönt, det är väl typ amöba och kanske tyfoidfeber vi försöker att inte få. Men vi är i alla fall vaccinerade mot tyfoidfebern.

Kött och ost är extremt dyrt, så vi har bestämt oss för att bara äta kött en dag i veckan. Det innebär att vi äter väldigt mycket bönor, vilket också tar tid att laga till. Så det är alltid någon aktivitet i köket, antingen med tvättning, blötläggning eller torkning av grönsaker. Hittills har jag ändå tyckt att det är roligt och inspirerande med alla dessa färska, billiga grönsaker. Jag hoppas jag kan hålla intresset uppe för det är så livet ser ut här, i alla fall om man som oss har lite tightare budget.

Vi har även en papuansk hushållerska som kommer och hjälper oss två dagar i veckan. Hon hörde på något sätt till huset så vi bestämde oss tidigt för att anställa henne, hon känner ju till huset betydligt bättre än vad vi gör. Vi ser det också som en bra chans för oss att träna språket och kunna fråga om hur man gör med massa olika saker. Det låter kanske lyxigt att ha en hushållerska som kommer men det är en hel del jobb att få till det så det blir bra för henne. Jag ser till att hon får frukost, fika, lunch och eftermiddagskaffe. Det känns ibland som ett heldagsjobb för mig då hon är här. Men hon är väldigt rar och hon har tålamod att sitta och prata Tok Pisin med mig vilket jag verkligen uppskattar.

Det låter kanske inte som det mest spännande livet just nu men vi är på ett fantastiskt vackert ställe, vi håller på och frågar runt och kollar efter möjligheter att komma ut i byarna mer så vi får se det riktiga Papua Nya Guinea. Det anordnas även en hel del saker i Ukarumpa. Jag har bland annat varit på en fullt uppsatt Oskar Wilde pjäs, pusselkväll för damer samt Semmelfika med FFSTBBU (Föreningen För Svenska Traditioners Bevarande Bland Utlandssvenskar) ;-). Jag får även till det och tränar Zumba tre dagar i veckan, vilket är fantastiskt skönt och som jag inte skulle fått tid till i sverige. Samuel är väldigt flexibel på sitt jobb, han kommer hem varje lunch och äter, vilket är väldigt trevligt, då brukar han kunna lägga Mira eller göra annan behövlig insats.

Nu håller det på att bli väldigt långt inlägg igen så jag får skriva mer senare istället. Saknar är alla!

12 reaktion på “Kristins nya vardag”

  1. Hi Kristin, I love to read what you have done so far and I am glad to see the kids are doing fine. So now you are an expert in cooking beans!! Love the pics and your funny pic at the airport 🙂
    and of course how beautiful PNG is.

  2. Hej!

    Vad bra ni har det! 🙂 🙂 🙂 Vad glad jag blir och lite tårögd med 😉 Man kan ju säga vad man vill om ett litet amerika mitt i png men det finns mycket som är väldigt mysigt…tänk att de till och med har fixat zumba 😀 på min tid fanns bara vanliga aerobics hehehe. Men det låter som en skön vardag ni har fått till, lagom flexibelt och allt. Har ni funderat mer på preschool till Noel? Har du fått några förslag till jobb?

    Jag tänker på er varje dag och hoppas att ni får må bra och verkligen uppleva allt härligt PNG har att erbjuda. Glöm bara inte….folket i Ukarumpa är lite paranoida över grejer och man kan ta mycket av det dom säger med en nypa salt! Fråga eran haus meri eller någon annan papuan vad som funkar eller inte, då får man bra svar.

    många kramar!

    Ida

  3. Och här i Örebro får vi från i söndags koka vårt vatten som ska drickas etc pga en läcka i Svampen där det kom avloppsvatten i en spricka. Det är nog inte så jätteilla, men tanken på att ev bli magsjuk är ju inte kul. Det senaste budet är att fortsätta med kokning t o m imorgon enligt orebro.se. Idag snöar det här och stannar som ett litet vitt täcke på marken. Hemgrupp hos Lundéns i afton så det blir en promenad i det vita… Stora kramen från Iréne!

  4. Hej Kristin!
    Trevligt att följa med här på bloggen för att se vad som händer i era liv! Wow, massor av olika sorters billiga grönsaker, det är ju sånt jag går igång på! 🙂 Hoppas det inte blir alltför jobbigt med allt tvättande, skalande och kokande och att ni kan hålla er friska! Nej, blekmedel låter inte alls bra i maten! Råkade få klorin på en marinblå tröja en gång. Färgen for direkt trots att jag genast försökte skölja bort klorinet med vatten. Så vanligt svenskt klorin är STARKT!
    Oj då, pusselkväll för damer och spelkväll för herrar (läste jag på Samuels inlägg). Är PNG väldigt könssegregerat/könsdiskriminerande eller bara väldigt traditionellt? Undrar också om det bor många svenskar där? Tycker att det låter som att ni har ett jättespännande liv, i alla fall jämfört mot där jag bor. Här är det hockey, och verkligen BAAAARA hockey som existerar under denna långa säsong (jag skojar inte..)!
    Allt gott! Miss you too!!! Kramar!!

  5. Hej älskade ni!
    Härligt att läsa om er nya vardag, blir lite rörd och känslosam när jag ser bilderna på barnen.
    Jag återkommer om några dagar.
    Massor av kramar från mig och pappa!

  6. Åh hej på er! Äntligen fattade jag hur jag skulle hitta er blogg. Men vilket äventyr ni har gett er in på! Det låter ju helt fantastiskt! Jag o Christer satt o pratade efter maten o undrade hur ni har det och hur ni mår. Men nu har vi läst om er resa o er vardag i Ukarumpa. Inte som på Tallrisvägen men vissa inslag är ju kvar. Önskar er allt gott o Guds rika välsignelse! Stor kram på er alla 4 från oss!!! Fatima o Christer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *